Faith



Losing you... things will never be the same
Can you hear me call your name?
If we changed it back again
Things would never be...




Gotthard o Roxette är dom två banden som får mig att må så bra samtidigt så himla dåligt. En klump i halsen som inte vill komma fram, vill att allt ska bli bra. Jag vet att man alltid ska tro på sig själv, på sin önskan o kämpa för det. Men om det inte går? Om man är längst ner o inte kan komma upp? Fan ta honom, han har förstört mitt liv förtillfället. Klarar inte ens att åka förbi hans hus, ta omvägar, vill inte se honom, eller rättare sagt vill inte se dom tillsammans. Är han lycklig? Hoppas inte.

Trodde jag var den starka tjejen som klarade av sånt här, fan vilken mes jag egentligen är. Är så himla trött på mig själv.

Som sagt har varit bort ett par dagar, har varit helt perfekt, kanske inte vädret men allt annat. Eller så perfekt som det kan vara.

Snart Torsdag, då blir det jobb igen, den jobbigaste helgen ever framför mig... phh...
Längtar lite till torsdag tror jag, speciellt kvällen. Hoppas du är där, det är du som får mig att gå vidare.

O-ringen då, fan hela jäkla mjölby är fullt med folk i träningskläder, cyklar, kartor o kompasser... Phh. Säger bara en sak. FÖRSVINN, ni förstör mina rutiner. Har knapt varit utanför dörren idag. Har massa att göra men det blir inte av. Vill inte träffa nån.

Känner mig sviken, förnedrad o lurad... Dumma dig!

Ska sätta Punkt här snart, både i bloggen o i mitt liv, dags för en förändring. Ska göra något, vet dock inte vad. Ta tag i livet, säga upp mig o flytta här ifrån...

Have a little faith in me
There's no words for what I feel





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0